I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra Instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning..

 Detta arbete har syftat till att ta reda på vad som är viktigt att tänka på vid utformning av instruktioner för CAD-användare. Som praktikfall har en studie gjorts på Volvo IT där deras instruktioner för CAD/CAM/CAE-systemet CATIA V5 har granskats. Undersökningen mynnade ut i en användarstudie där erfarna användare av systemet fick möjlighet att diskutera den support som finns i dagsläget samt ställa krav på framtida instruktioner. Kraven som togs fram har legat till grund för riktlinjer för hur morgondagens instruktioner skulle kunna göras mer användaranpassade.Några områden som är viktiga att ta hänsyn till är bland annat: att ta tillvara på användarnas erfarenhet, involvera användarna vid framtagandet av instruktionerna, ta reda på hur instruktionenrna läses samt skapa rubrikter som underlättar informationssökning för användarna. .

Undersökningen ämnade se vilka fördelar och nackdelar som finns med animerade instruktioner jämfört med bildinstruktioner. För att göra detta så fick ett antal personer testa att vika origami med hjälp av antingen bildinstruktioner eller animerade instruktioner. Resultatet baserades på aspekterna tid, resultat samt utveckling. Undersökningen visade att animerade instruktioner hade mycket högre läsbarhet än bildinstruktioner men att det var svårt att se huruvida personer blev bättre på att vika origami..

Rapporten behandlar datorstödda multimedia utbildningar vars syfte är att utbilda ovana användare i datorkunskap. Hur ska instruktioner utformas för att stödja inlärning i dessa datorstödda utbildningar? Vilka instruktionsteorier och inlärningsteorier är viktiga att stödja? Detta är de huvudsakliga frågeställningar rapporten behandlar. Studien innefattar en utvärdering av tre datorstödda utbildningsprogram för att besvara vilka instruktioner programmen stödjer. Utöver utvärderingen har även en empirisk studie i form av en direktobservation utförts.

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.   För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar:Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden?Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden?Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd?Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.   Jag upptäckte följande:Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen.De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades.Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren.Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp.Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med..

Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor.

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med multisensoriska element somingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..

Andersson, L. Karlsson, B-M. & Leek, M. (2011). Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor.

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med multisensoriska element somingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur på två plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur är uttryck för och vad processerna får för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartläggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna går att tillämpa på visuellauttryck utförs därefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. Också enjämförande analys görs för att se om instabila processer går att finna även inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall är en teaterföreställning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna återfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nätverkssamhällets strävan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Forskning har visat att förmågan att identifiera korrekta och felaktigavittnes utsagor varierar stark från grupp till grupp (Lindholm 2008).Detta tycks bero på att vissa individer har mer erfarenhet och träningav sådana bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka omdet är möjligt att förbättra förmågan att diskriminera mellan korrektapåstående från felaktiga, genom att ge människor tillgång till kunskapom systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utaninstruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frågeformulär där defick bedöma olika påstående. Resultatet visade att de som hade fåttinstruktioner var bättre på att bedöma olika påstående änkontrollgruppen, under förutsättningar att korrelationen mellanosäkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskningbehövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt ochsom fungerar vid bedömningen av flera typer av påstående..

Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Efter observation på fyra gym i Eskilstuna visade det sig att det saknades eller fanns begränsat med information om hur fria vikter och kabelmaskiner används. Det fanns dock instruktioner på de flesta träningsmaskinerna som förklarade hur de skulle användas. Eftersom det inte fanns tillräckligt med information om hur fria vikter och kabelmaskiner används, föreligger det en risk att personer tränar fel och skadar sig. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram intressanta och tydliga visuella instruktioner till fria vikter och kabelmaskiner för besökare på gym. För att uppnå detta har olika metoder genomförts. Arbetet har mestadels bestått av att genom två enkäter ta reda på vilka besökare på ett gym som hade störst behov av information, för att främst fånga deras intresse.

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008).